Zapatera public school!
Under tre dagar (mån,tis,ons) har vi tillbringat våran förmiddag på en kommunal skola, för att få se skillnaden mellan privat och public schools här i Cebu. Dock tyckte vi att denna skola var jättemysig och mer lik svenska skola än vår praktikplats och deras klassrum var jättestora och med ca 30-50elever i varje. Vi hade fått höra av alla att de är minst 70elever i varje klass och rummen är jättesmå och de finns ingen aircondition. Dom hade fläktar i klassrummen, så inget av det vi hört stämde.
Dagen började kl 07.20 med morgonsamling framför skolan, alla klasser radade upp, de sjöng nationalsången,hissade flaggan och sedan läste de deras mål om barns rättigheter. Varför har inte Sverige sånna fina morgonsamlingar för?

Dom hade ett litet bageri på skolgården....hur mysigt är inte de då???

Dom bakade smaskiga bullar....för endast 5peso=80öre!

Klassrummen var väldigt färgglad och väggarna fyllda med barnens verk, så som vi har i våra klassrum i Sverige med. Det enda som skiljer de två skolorna åt är att de inte har en whiteboard och att dom inte ber jämt i public school.

Skolan har heller inte vaktmästare så barnen börjar varje morgon, efter morgonsamling, med att städa hela skolan. De städar gården, klassrummen, allmänna utrymmen m.m.

Skolan har även en särskola som har ca 200elever med någon form av handikapp/utvecklingsstörning/svårighet.....Det kändes lite i Saras hjärta när vi såg hur små klassrummen var,kändes mer som förvaring av barnen. Dock hade de mycket "terapi" arbete, då eleverna fick göra egna kritor (till svarta tavlan) till hela skolan, ljus till mässan varje fredag och de hade två stora trädgårdsområden som eleverna på särskolan fick sköta om. Vi fick även träffa några som ska försökas integreras i vanliga klasser.....de värsta är dock att läraren inte anpassar undervisningen eller gav extra stöd till särskoleeleven. Lärarna var väldigt noga med att berätta för oss att just den eleven var "ett speciellt barn".....grrr säger Sara!!

Barnen var väldigt frågvisa och dock att de kanske inte kan lika bra engelska som barnen på privatskolan var dom mer nyfikna på oss, vilket vi tyckte var skoj.
Vi fick dock höra hur hemskt det har varit tidigare. De har haft problem med obehöriga män som kommit in på skolområdet, tagit med små flickor och våldtagit dom. Området runtomkring är väldigt mycket slum och farliga människor. Nu har dom fått en stor grind och vakt som håller koll.......uch vad de skär i hjärtat!
Kramar
Sara & Lina
Dagen började kl 07.20 med morgonsamling framför skolan, alla klasser radade upp, de sjöng nationalsången,hissade flaggan och sedan läste de deras mål om barns rättigheter. Varför har inte Sverige sånna fina morgonsamlingar för?

Dom hade ett litet bageri på skolgården....hur mysigt är inte de då???

Dom bakade smaskiga bullar....för endast 5peso=80öre!

Klassrummen var väldigt färgglad och väggarna fyllda med barnens verk, så som vi har i våra klassrum i Sverige med. Det enda som skiljer de två skolorna åt är att de inte har en whiteboard och att dom inte ber jämt i public school.

Skolan har heller inte vaktmästare så barnen börjar varje morgon, efter morgonsamling, med att städa hela skolan. De städar gården, klassrummen, allmänna utrymmen m.m.

Skolan har även en särskola som har ca 200elever med någon form av handikapp/utvecklingsstörning/svårighet.....Det kändes lite i Saras hjärta när vi såg hur små klassrummen var,kändes mer som förvaring av barnen. Dock hade de mycket "terapi" arbete, då eleverna fick göra egna kritor (till svarta tavlan) till hela skolan, ljus till mässan varje fredag och de hade två stora trädgårdsområden som eleverna på särskolan fick sköta om. Vi fick även träffa några som ska försökas integreras i vanliga klasser.....de värsta är dock att läraren inte anpassar undervisningen eller gav extra stöd till särskoleeleven. Lärarna var väldigt noga med att berätta för oss att just den eleven var "ett speciellt barn".....grrr säger Sara!!

Barnen var väldigt frågvisa och dock att de kanske inte kan lika bra engelska som barnen på privatskolan var dom mer nyfikna på oss, vilket vi tyckte var skoj.
Vi fick dock höra hur hemskt det har varit tidigare. De har haft problem med obehöriga män som kommit in på skolområdet, tagit med små flickor och våldtagit dom. Området runtomkring är väldigt mycket slum och farliga människor. Nu har dom fått en stor grind och vakt som håller koll.......uch vad de skär i hjärtat!
Kramar
Sara & Lina
Kommentarer
Trackback